LIV OCH DÖD

Ett barn ska en gång ha sagt - Det är väldigt kort tid man lever om man tänker på hur länge man ska vara död. 

Imorgon ska vi på begravning. Det känns. Det är svårt. 

I helgen frågade barnen en del om döden. Kan man börja leva igen? Kanske är hon inte död på riktigt? Vad tänker man när man är död? Får man prata om den som är död?

Jag älskar deras hopp om att det oåterkalleliga skulle kunna förändras. För om man önskar riktigt mycket så kanske..?

Om jag ska försöka se något positivt i döden så är det att den påminner oss om att älska, uppskatta och ta tillvara än mer på de som ännu finns kvar bland oss. 

DET VAR DEN PÅSKEN DET

God kväll,

Jaha, nu blev det ju ett jätteglapp mellan inläggen ändå. En hel påskhelg hann passera utan att en enda rad skrevs. Så här kommer en liten sammanfattning:

Skärtorsdagen gjorde inte mycket väsen av sig. Men, på långfredagen gjorde jag något så himla mysigt och som jag definitivt kommer att göra om och rekommenderar alla att göra om dom befinner sig i stockholm en långfredag. Jag gick till Adolf Fredriks kyrka och lyssnade på Stabat Mater framfört av Mikaeli Kammarkör. Jag har hört delar av den på Operan för länge sedan när jag såg en balett och jag har älskat den sen dess. Trots att jag lyssnat på den hur många gånger som helst så var det en sån otrolig upplevelse att höra den framföras av en stor kör i kyrkan. Kvinnan som satt bredvid mig sa att - det är som att bli överkörd. På ett bra sätt. Man blir helt översköljd av känslor när dom börjar sjunga. Sången är så otroligt känslosam, texten är så sorglig och det går rakt in i hjärtat.

Om du vill höra Stabat Mater så klicka på videon under. Om du vill fälla en tår över texten på svenska så finns den här

Jag måste passa på att säga att Mikaeli Kammarkör gjorde den mycket bättre än kören i youtube-klippet.

På kvällen åt vi middag med svärfar och hans sambo, som fyllde år. Vi tog oss till den mysiga kvartersrestaurangen Da Peppe Due. Vi åt och drack gott, Wera var i högform och charmade alla med bus och skratt, Personalen berömde henne när vi gick hem. Hon hamnade i säng nästan tre timmar senare än normalt och somnade på ca 2 sekunder.

På lördagen kom Maja och Oliver till oss. Vi myste lite på stan på lördagen. Söndagen spenderades på fotbollscup i tyresö där vi hejade fram kusinen och hennes lag till cup-seger!

I måndags passade vi på att hänga i Vasaparken och leka av oss innan Maja och Oliver skulle åka igen. Dom var här alldeles för kort tid...

Men, vi hann ta några roliga bilder i lekparken iaf!

EN HELT VANLIG DAG

Wera har varit på ett helt fantastiskt bra humör idag. Skrattat, kramats och busat hela tiden. Det är nog det bästa som finns!

Efter lunch när det var dags för Weras sovstund passade jag på att handla inför kvällen och morgondagens frukost. Martins pappa och sambo kommer till stan över påsk och då vill jag ju ha lite extra gott hemma. Alltså inte bara knäckebröd utan pålägg tillsammans med en kopp kaffe till frukost...

På väg hem från affären mötte vi ingen mindre än Weras idol Post-Pelle från Stadens hjältar! 

Litegrann kände jag kanske att det här med barnprogram baserat på fordon har visats en eller annan gång för mycket här hemma... Men hellre det än Teletubbies ;)

Väl hemma började jag preppa påskäggen. Under våra år tillsammans så har jag alltid gjort ett påskägg till Martin. Men i år får han inget då han klargjorde förra året att han aldrig skulle göra något till mig. Ha! 

Därefter tänkte jag att jag skulle vara lite käck och färga de vanliga äggen till ikväll. I med ägg och rödlök i kastrullen o sen en spänd väntan på att få se fint färgade ägg. Var det bara jag som trodde att dom skulle bli rosa eller röda? Dom blev smutsgula!!! 

Jättefint? Nej! 

Ur med löken och i med rödbetor och karamellfärg. Allt som är rött åkte i. Och se så fina dom blev!

DAGS FÖR NYA VANOR?

Idag var det tydligen en bra dag för att börja gilla nya saker som tidigare ogillats och ratats.
Först ut var stunden på simskolan. Efter två pass med krokodiltårar och protestskrik så tvärvände Wera idag och tyckte att det var hur roligt som helst. En massa plask och skratt blev det innan det var dags att gå upp ur bassängen.

Dagens andra tvärvändning kom nu vid middagen. Efter att ha varit hyfsat konsekvent i sin vägran att äta hemlagad mat så gapade hon hungrigt efter hemlagad chili con carne med ris till middag. Tro mig, jag har testat den här rätten på henne förut.

Så ja, jag tänkte att om Wera kan ändra sig och göra nya saker så kan väl jag börja om på nytt med en gammal sak - bloggen. Min förhoppning är att jag då också ska lägga mobilkameran åt sidan lite oftare till förmån för den riktiga kameran.