UPPDATERING

Ljuset i tunneln! Alla verkar vara i stort sett friska och återställda. Det blev en tuff och inte så rolig start på resan. Martin blev sjuk igen, de vi är här tillsammans med har varit dåliga och Wera blev tyvärr ännu sämre. Om hon reagerade på antibiotikan eller om en liten bacill hittade ner i magen vet vi helt hundra. Virus sa iaf läkaren och skrev ut nytt penicillin och vi avbröt den första kuren.

Den lilla mängd mat vi lyckades peta i Wera kom ut lika snabbt. Hon slutade äta och dricka och hon blev bara mer och mer slö. Blicken var matt och insjunken. Hennes härliga leende blev allt svårare att framkalla och läkaren ringdes in igen. Hon var inte uttorkad, än. Men eftersom hon inte drack och allmäntillståndet var försämrat så ville dom skicka iväg oss till sjukhuset över natten och ge Wera vätska och näring via dropp. Även om sjukhuset kan kännas tryggt, vi vet att hon får det hon behöver osv så känns det ju genast mycket mer dramatiskt.

När läkaren kollade på klockan och insåg att vi skulle bli sittande i långa bilköer så sa han att vi lika gärna kunde avvakta nån timme till. Så det gjorde vi. Efter en tupplur på två timmar vaknade vår lilla kämpe och svepte en hel flaska med vätskeersättning! Och därefter har det bara blivit bättre. Idag äter hon nästan som hon ska, dricker bra och är sitt vanliga sprudlande lilla jag igen! Hoppas nu att det får hålla i sig. För egen del bryr jag mig inte smack om dagarna spenderas på rummet eller på stranden, bara Wera får vara frisk och må bra!

Jag har ännu inte blivit avskräckt från att resa med Wera. Däremot har jag insett att en bra läkare på plats är ovärderlig och nästa gång kommer jag oroa mig mindre för om blöjorna kommer att räcka. Istället kommer jag att fylla väskan med vätskeersättning. När det väl behövs så går det åt massor!

HEJ FRÅN PARADISET

Vår paradissemester startade inte riktigt som vi tänkt oss. Martin blev sjuk i samma stund vi klev av planet och har precis avslutat en kur penicillin.

Igår insjuknade Wera och låg med feber strax under 40 grader. Inflammation i både öra och hals. Stackars liten..! Så nu är hon oxå satt på antibiotika. Läkaren tyckte även att jag skulle ge Wera dubbel dos av Alvedon. Men eftersom man i Sverige är så restriktiv med både paracetamol och antibiotika till små barn så bad jag mamma att dubbelkolla allt med sjukvårdsupplysningen på 1177 i Sverige. Penicillinet, Oroken som vi fått utskrivet var helt ok att ge henne, men sköterskan på 1177 menade att det var direkt farligt att dubbla dosen paracetamol! Min kompis som är sjuksköterska sa samma sak. 39,7 sa termometern igår när Wera skulle sova. Så vi la blöta kalla handdukar runt hals och fötter för att kyla ner henne lite.
Gissa om vi var glada när temperaturen i morse var nere på 38,2! Puh!

Hon äter dåligt och för att minska risken för uttolkning så blandar jag hennes ersättning med vätskeersättning för barn. Det tipset fick jag från en annan kompis som oxå är sjuksköterska. Tur att jag har så fina vänner inom vården :)

Sköterskan på 1177 förtjänar ett stort TACK för det engagemang hon la ner på att ta reda på allt kring Weras mediciner!

Bortsett från sjukdomar så måste jag säga att resorten och Mauritius överträffar mina förväntningar! Thailands-trogen som jag är så måste jag erkänna att folket här är minst lika glada, rara och hjälpsamma. Naturen är underbar och av det lilla jag hunnit se av ön så ser den underbar ut!

Ser fram emot några friska dagar nu, så vi kan utforska stranden och omgivningen!

Kram på er alla!

RUNT RUNT RUNT

Här går sjukdomarna runt, runt, runt. Helgen bestod av magsjuka vuxna och förkylda barn. Veckan inleddes med lite piggare vuxna, en lite piggare gosse och en flicka med snuva, feber och nu också magknip. Och idag vaknade jag upp snuvig och med en alltför bekant känsla i magen. Ursäkta älskling, men jag måste bara...

Imorgon går flyget till Mauritius. Kunde inte vara bättre tajming på det här... Om jag är bitter? Bitter är bara förnamnet. Men skam den som ger sig. Med en lättare frossa biter jag ihop och börjar packa väskan. 

Min belöning på torsdag är denna

Och den här

Och varje dag bör inledas och avslutas i stil med detta

INSPIRATION EFTERLYSES

Jag känner att jag har lite svårt att uppbåda inspiration till bloggen. Jag är trött, vinterless och lite uttråkad. Det är väl en himla tur då att vi åker på solsemester om en vecka!
Jag älskar att vi har fyra årstider i Sverige. Men herreguuud, måste den mörka tiden vara så lång? Det räcker nu tack..!

Men även om jag nyss sa att jag är lite uttråkad, så flyger dagarna förbi och jag älskar att vara hemma och mysa med min lilla gludklimp. Det händer så mycket nu. Hon har bla börjat sträcka ut armarna efter oss när hon vill ha närhet. Hon har även börjat sträcka ut långa ivriga armar när hon vill ha något som vi håller i. Skrattet har hon alltid när till hands och det räcker med att jag låtsasskrattar som skrattar Wera högt. Jag döööör så söt hon är då,  jag fullkomligt smälter!

I fredags fick Wera andra omgången av sina vaccinationer. Den vanliga mot kikhosta osv samt reseveccinet. Stackars lilla... hon som aldrig haft feber förut hade feber från fredag till tisdag. Men jag måste ändå säga att hon till största delen var sitt vanliga goa jag. Nätterna var kanske inte så roliga för mig, hon sov oroligt och det räcker med att hon gnyr till eller andas liiite annorlunda så vaknar jag direkt. Så i helgen körde vi varsinn sovmorgon. Eller, Martin tyckte inte att han behövde någon i lördags, men jag tog mig en ända till 9 i söndags. Annars så sover hon helt ok. Tydligen behöver hon mer mat om nätterna nu, då hon vaknar två ggr per natt nu istället för en gång som tidigare.

Härom veckan så somnade jag på Weras lekdyna i köket. Halva jag låg inne i babygymet. I mitt knäveck slumrade Nisse och Wera låg i gymet och sov hon med. Efter den här händelsen så har jag upptäckt att jag kan somna väldigt snabbt om jag bara lägger mig på den där dynan med en filt. Wera sover numera ganska korta stunder på dagarna. 30-40 minuter och lite ledset har jag känt att chansen till en middagslur varit bortblåst. Men nu kan jag, så fort Wera somnat bara kura ihop mig på dynan och somna inom 5 minuter och få upp mot en halvtimmes sömn! Och det mina damer och herrar, det kan vara guld värt vissa dagar :)

Men det är ändå helt otroligt hur mycket sömnbrist man kan klara av när man har fått barn. Hade jag haft så här störd sömn under andra omständigheter så hade jag nog varit helt förstörd. Men det är ett så kärt besvär att gå upp på natten och mata min lilla skatt och någon gång under förlossningen så är jag övertygad om att man utrustas med en helt ny form av tålamod.

KUNDVÅRD 0 POÄNG

Köpet av drömspisen blev ju som bekant ett riktigt strul-köp. Lång leveranstid, strul med leveransen i sig och saker fattades vid ankomst. På det kan vi lägga att butikens säljare inte svarade på mail utan skickade mig till slut vidare till den person som är Falcons ombud i Sverige.

Två veckor innan jul så gick spisen sönder. Två av fem plattor slutade fungera. Jo men det skulle absoluuut bli fixat innan jul. Innan jul 2013 ja... Förra veckan blev det åtgärdat.

Igår kom nästa överraskning. Jag blev uppringd av ombudet som ber om spisens serienummer. Det är "bara" att dra fram spisen och läsa på lappen som sitter till höger bakpå spisen. Mina vänner, det är inte så bara att lyfta och dra fram en spis som väger 200 kilo. Men om jag inte förser dom med detta nummer så kommer JAG att motta en faktura på reparationen. Utan serienummer får säljaren ingen ersättning av tillverkaren. Serienumret noteras varken hos säljare eller ombud innan leverans och detta ska då jag som köpare ta ansvar för? Idioti.

Att spisen gick sönder ser jag som otur. Spisen är toppen annars. Men de som säljer och hanterar produkterna här i Sverige behöver gå en kurs eller två i hur man behandlar sina kunder och hanterar sin administration.

MIN STORA FLICKA

Det verkar vara dags för Wera att få en matstol. Idag fick hon provsitta i Melvins matstol och se bara så glad hon blev när hon fick vara med! 

Babysittern har varit toppen och är fortfarande jättebra, men nu börjar det bli ganska många sit-ups när hon vill ha bättre koll på vad vi gör.

Så nu återstår bara att komma på vilken jag vill ha. Gärna en som jag ska vilja ha hela tiden... Jag är väldigt förtjust i Hoppe Kids retro-stol. Äskar modellen och den är SÅ snygg i svart. Köket går ju i vitt och svart, så det är ju perfekt med en barnstol i svart då.

Eller ska jag köra direkt på en trip trap stol och kitta den med bygel och bord? Och ska det i så fall vara en från Stokke eller en från Småtroll?

Stol från Småtroll

Trip trap från Stokke

Jag tror ni redan har gissat det. Stolen från Hoppe Kids ligger bäst till. Den är ju så sjukt söt!

Och sist men inte minst...

Jag är i alla fall tvärsäker vilken docksäng jag ska köpa till Wera ;)

Juno docksäng från House of Hedda

MÅSTE MAN SÅ MÅSTE MAN

Som en allergisk klåda sprider det sig genom kroppen. Det skaver i mitt medvetande dag som natt. När jag berättar om det och försöker förklara hur illa ställt det är och hur det går att bota så möts jag av skepsis och det hela viftas bort. Han förstår inte allvaret i det här.

Men jag vet att vi är fler. Jag vet att många med mig letar efter den. Och om jag ska vara ärlig så gläds jag inte riktigt med de som lyckats, jag känner mest avund. Men skam den som ger sig. Kanske får jag Martin att en vacker dag förstå allvaret i detta habegär som snart kommer att slå över i besatthet.

Jag bara måste få tag i en Juno säng. Så är det. Det är inte längre ett val, det är ett måste.

Kan du förstå det älskling?

Ett av problemen är att skapelsen inte tillverkats sen typ 60-talet och dom kan vara lite svåra att få tag i.

Det finns en på blocket nu. Jag vet det. Men jag har svårt att få min vilja fram här. Martin lever i en annan värld och säger - Men vi har ju en helt ny, fin säng till Wera som hon knappt hunnit använda... som du har valt.

Ja? Och?

BRAKFRUKOST OCH BARNMAT

Att låta maten tysta mun är ett av de tråkigaste uttryck jag vet. Jag förstår att det kan finnas stunder då det behövs, men i största allmänhet så tycker jag att matstunden är en social stund där man pratar om dagen som varit och allt möjligt annat som kan dyka upp.

Men i vår verklighet så sitter det oftast små barn vid middagsbordet som egentligen är lite för trötta efter en intensiv dags på skola, fritids och träning. På helgerna är det lite annorlunda och vi får ofta till en mysig stund även om dumburken gärna lockar barnen från bordet lite för snabbt. Inte heller vid helgfrukosten får jag det riktigt som jag vill. Vips i med en macka och snälla får jag gå från bordet?

Men så idag presenterade vi BRAKFRUKOSTEN. Inget mindre än en tidig brunch egentligen. Och jäklar vad bra det funkade! Alla satt kvar länge, åt i lugn och ro. Och jag har aldrig sett så mycket frukost landa i magen på de små. Må så vara att det mesta av korv, bacon, äggröra, bönor, köttbullar osv blev kvar på faten. Må så vara att Maja bara åt sin vanliga smörgås med tomat på. Men hon åt FYRA stycken. Oliver smakade nog på allt, men smörgås med gravad lax var den klara favoriten. Det slank nog ner en sisådär fyra stycken där också.

En sak som jag har lärt mig när det gäller lite mat-kinkiga barn är att göra maten rolig och spännande. Och att framförallt göra barnen delaktiga i tillagningen. Med rolig och spännande menar jag faktiskt inte att man ska trä spagetti genom varmkorv, eller att man ska trycka ut roliga figurer med pepparkaksformar.

Låt dom vara med och laga maten. Låt dom smaka på allt  och förklara var råvarorna kommer från osv. Och nej, det behöver inte bli så kladdigt när dom får vara med och hjälpa till. Fråga Oliver (blott 8 år), jag vet ingen som är så vass på att panera fisk som han är. Snart ska jag lära honom att slå en hollandaise tror jag ;)

DOP-PLANER OCH KÖNSORD

Idag har vi pratat med kyrkoherden angående Weras dop. Jag är rätt så traditionell av mig och vill att Wera ska döpas i kyrkan. Som många vet så kryllar det av kyrkor på Gotland och för att spara in lite pengar så täcker församlingarna flera socknar. Vi tillhör Väskinde församling som omfattar 6 närliggande socknar. 

Tyvärr är vår kyrka stängd för renovering, så vi valde att boka in dopet i Foles kyrka istället, som enligt kyrkoherden är den finaste kyrkan i församlingen.

Vid samtalet idag så frågade kyrkoherden bla vad barnet i fråga har fått för namn.

- Wera Maria Smulan Bengtsson! svarade jag stolt.

- Mja.. Smulan... nja, ni vet väl att det är ett vanligt smeknamn på det kvinnliga könsorganet? svarade hon.

- Eh?! Nej, det känner jag inte till..! Är det? sa jag.

Efter lite prat fram och tillbaka, bla om att namnet redan var godkänt och registrerat så sa hon:

- Det kanske bara är i mina bekantskapskrets man säger så då?

Mitt svar kom helt spontant:

- Ptja... Jag vet inte... Vi pratar inte så ofta om kvinnors könsorgan i min bekantskapskrets.

(I efterhand är jag rätt nöjd med det svaret faktiskt:))

För mig är smula möjligtvis slang för mössa... Men å andra sidan så har jag en kompis som lite grovt kallar pälsmössor för björnfi**or... Så ja... Hon kanske har rätt ändå? Kanske kommer vi att få be Wera om ursäkt om ett antal år, när hon ilsket deklarerar att hon vill ta bort ett namn?

Men tills dess får hon allt heta Wera Maria Smulan Bengtsson!

Nu återstår bara resten av planeringen. Hitta tårta, planera dukning, beställa inbjudningskort osv.
Fun stuff!

Söt doptårta från sockerrus.se