Idag när jag och lillfröken åt mellis så konstaterade hon att hon numera var så väldigt mycket bättre nu på att äta den mat som bjöds mot vad hon varit tidigare.
- Ja, du har verkligen blivit superduktig på att äta! Vad beror det på? sa jag.
Med tonen hos en nästan sexåring som förklarar det mest självklara i hela världen får jag jag svaret:
- Det är ju mycket bättre att vara bra på en sak än att vara dålig på den..!
Såklart! Hon är ju en tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna. Och här har vi försökt med saker som - Ät nu så du blir stor och stark och orkar springa fortare än alla dom andra barnen. Eller - Ät nu! Annars blir det inget fredagsmys..!
Nu vet jag vilken taktitk vi ska använda i framtiden om hon vägrar göra nåt ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar